Länge har man utgått från att man når eleverna genom att skapa bra nivådifferentierade uppgifter, men i verkligheten visar det sig inte fungera. Även om nivå och hastighetsanpassning är viktigt är det inte tillräckligt för att motivera barnen. För Anders Baumberg, redaktör på Kikora, är lösningen intressedifferentiering.
Från nivådifferentiering till interessedifferensiering
Elevernas motivation framstår som en av de mest avgörande faktorerna för elevernas inlärning. I varje klass finns det alltid elever som har både inre och yttre motivation. Dessa suger i sig i stort sett allt – och lärarens uppgift blir att ge dem tillräckligt utmanande uppgifter för att de ska kunna utvecklas i sitt tempo.
Sen har vi den stora massan, de som har svårt med motivationen även om läraren hittar både nivå och tempo. Eleverna idag är vana vid ett annat informationsflöde. De är vana vid att saker presenteras på ett fångande och intressant sätt och som träffar dem rätt in i “motivationscentrum”.
Det är inte meningen att lärarna ska ta på sig rollen som underhållare, men man behöver ta hänsyn till att förväntningarna på eleverna som mottagare har förändrats. Frågan varje lärare bör ställa sig är inte bara “Hur möter jag elevernas nivå och tempo?” utan också “Hur möter jag dem i det de är intresserade av?” Anders Baumberg kallar detta för Intressedifferentiering.
– Om eleverna inte har något intresse för det du förmedlar, så hjälper det inte att ta det långsammare eller på rätt nivå. Vi når inte fram! suckar han.
Intressekartläggning ger information som banar väg för relevanta teman
Han föreslår att läraren börjar med att ta reda på vad eleverna är intresserade av. Det räcker att lägga 10-15 minuter i början av läsåret, framförallt om man inte känner eleverna sedan tidigare. Att fråga eleverna gör att de förmodligen känner sig mer sedda i skolan. Dessutom kan man gärna fråga om metodiska preferenser, hur lär sig eleverna bäst?
Nästa steg är att använda informationen för att skapa och välja uppgifter och teman med utgångspunkt utifrån elevernas intressen. Vissa är kanske intresserade av miljö- och djurskydd, andra av idrott. Anders poängterar att läraren även bör sträva efter att ta in världen i klassrummet och använda aktuella ämnen hämtade från internationella och lokala nyheter. Om läraren dessutom lyckas ha differentierade uppgifter därutöver är det ännu bättre.
Ändå är det inte möjligt att nå alla hela tiden, som Anders säger:
– Hur möter man alla eleverna i det de är intresserade av när du har 24 olika elever med hjärtat på 24 olika ställen?
Jo, läraren får förenkla det lite. Om man möter alla ett par gånger i veckan ökar elevernas förståelse för att de ibland måste gå igenom material som de nödvändigtvis inte tycker är intressant. Det är betydligt bättre än att uppleva att mattetimmen alltid är torr och tråkig!
En aktör som har löst det bra är Aftenposten junior:
– De förstår hur ungdomar fungerar. I tidningen hittar man blandade ämnen som miljö, sport, djur och aktuella händelser på så vis når man bredare. Gemensamt är att de skriver om saker som berör läsarna. Det slår an något i hjärtat, berättar Anders.
Aktuelt, relevant och Wow-faktor
Hur ska detta omsättas i praktiken? Anders menar att läraren gärna kan starta lektionen med en intresseväckare, en teaser. Något som gör eleverna förbannade, ledsna, glada eller får dem att skratta. Något som som triggar igång en känsla hos eleverna som gör att de nästan glömmer bort att de sitter på en mattelektion.
Om man samarbetar med kollegor behöver man inte ansvara för att hitta alla teman själv. De behöver inte vara dagsfärska uppgifter, det räcker att de är från veckan så du har lite tid att förbereda. Poängen är att ge eleverna en känsla av att det de gör är relevant och aktuellt. Därefter är det lättare att få över dem till lite mer teoretisk matematik och koppla det till kunskapsmålen.
Ultimat borde lärare sedan avsluta timmen med något som återkopplar med teasern, något man kanske inte hittar svaret på i början av lektionen, men som lektionen har gett eleverna verktyg att hitta svaret på. Då har man knutit ihop lektionen.
– Vi är den vi är och har den tiden vi har, men detta är en vision att sikta mot. Det hjälper om man samarbeider med att skapa lektionsupplägget, säger Anders.
– Ett tips till: Uppgifter med wow-faktor passar också bra. När det till exempel är åsksäsong kan man fråga hur mycket massa ett åskväder har. Svaret kan vara flera miljoner ton, tillägger han.
– Dessa wow-faktorerna behöver inte vara färska, de kan man förbereda långt i förväg och återanvända.
