Utforskning och problemlösning är viktiga element i matematiken. Problemlösning i matematik handlar om att elever utvecklar strategier och metoder för att lösa problem som de inte kan sedan tidigare. Därför har vi valt att tillägna ett helt kapitel åt 6 problemlösningsmetoder i vårt läromedel i Kikora matematik. Hanan Abdelrahman och Tom Rune Kongelf är ansvariga redaktörer.
Problemen presenteras genom noga utvalda uppgifter med omfattande lösningsförslag och lärarhandledningar som beskriver tillvägagångssätten steg för steg. Så skapar vi rätt förutsättningar för både elev och lärare att bli bra problemlösare i matematik. Vi har valt att fokusera på de sex mest använda problemlösningsmetoderna:
- Gör en teckning: eleverna ritar en modell som illustrerar eller visualiserar uppgiften, vilket hjälper dem att förstå problemet bättre. De kan sedan lägga in information i teckningen som hjälper dem på vägen att lösa uppgiften.
- Gissa och kolla: Ibland kan det vara svårt att veta hur man ska angripa ett problem. Kvalificerad och strukturerad gissning genom att tänka logiskt för att komma fram till svaret och sedan räkna ut om det är korrekt, kan vara en lösning. Det handlar i första hand om att eleven ska skaffa sig en överblick över vad eleven förstår genom att tänka systematiskt.
- Dela upp problemet: Här ska eleverna dela upp problemet i mindre delar och ta reda på vad det är klokt att börja eller avsluta med så att problemet blir lättare att angripa.
- Leta efter mönster: Vissa problem kan vara så omfattande att eleverna inte riktigt vet var de ska börja. De kan då leta efter ett system eller mönster, vad som är likt eller vad som är annorlunda. Här handlar det om att lösa uppgifterna genom att hitta ett system och se att saker hänger ihop.
- Gör en tabell: Eleverna sätter upp informationen i en tydlig tabell som visar samband. Detta gör det lättare att hitta mönster i en serie siffror, sortera siffror eller hitta en specifik kombination.
- Att tänka baklänges: Det är inte så med alla problem att man måste arbeta sig igenom den information som ges från början till slut i uppgiften. Det händer att man ska börja med den information som är känd, som kan vara i slutet, och arbeta baklänges därifrån.