För Dag-Runa Kvittem, matematiklärare på Markaplassen skola, är problemlösning och processorienterad undervisning helt avgörande för att lyckas med matematiklärande. För han är det väldigt viktigt att eleverna ska utveckla sin nyfikenhet, hitta mönster och sammanhang i en spännande matematik. För att åstadkomma detta använder han olika hjälpmedel som origami, tävlingar och Minecraft!
Alldeles för många elever uttrycker att matten är svår och att de inte förstår. Det ska sägas att matematikundervisningen i större grad har varit präglad av att komma fram till korrekta slutsvar och haft ett mindre fokus på procedur. Därför är det kanske inte så konstigt att eleverna prioriterar ett korrekt slutsvar, för det är ju det som räknas på i deras bedömning.
Är det möjligt, och i så fall hur, att flytta fokus från summativ värdering till processvärdering? Kan problemlösning och processorientering vara lösningen?
Varför är problemlösning viktig i matematikundervisningen?
– När många elever upplever svårigheter med matematiken, är det tydligt att vi gör någonting fel, säger Dag-Rune. Men det går att vända på genom att fokusera mer på problemlösning, menar han.
Elever bör uppmuntras till att jobba med problemlösning tidigt i sin skolgång, då unga barn har en fantastisk förmåga till att fundera och grubbla:
– De yngsta eleverna är så otroligt nyfikna, engagerade och utforskande. Tyvärr så förgör vi engagemanget och motivationen allt eftersom, suckar han och pekar på elevundersökningar som visar tydligt att motivationen och trivseln minskar alltjämt att eleverna blir äldre.
Att jobba med problemlösning tidigt är viktigt för att eleverna ska förankra det tankesätt tidigt och utveckla inställningen “detta klarar jag av”, förklarar han. På det sättet blir lärandet att lösa matematiska problem nästan lika grundläggande som att lära sig att läsa och skriva.
Lika viktigt är det att introducera eleverna tidigt för olika tankesätt och strategier för att lösa problem, som t.ex. att rita en tabell eller en graf – som leder till att eleverna visualiserar sina lösningar och enklare kan gå från tanke till dokumentation. Ofta blir det mycket enklare när siffror och tecken blir ritas som någonting annat!
Att jobba med problemlösning kräver en större personlig insats från eleverna, när de måste vara aktiva och ta ansvar för sitt eget lärande. Ännu en gång, det hjälper mycket när eleverna vänjer sig tidigt att jobba med problemlösning och hur man bemöter ett komplext matematiskt problem. Det skapar ett eget driv, nyfikenhet och lust till att se och förstå hur saker och ting hänger samman – och mindre fokuserade på slutsvaret.
Ett annat viktigt element är samarbete, att jobba i grupper. Problemlösning och processorientering är mest vällyckat när det utförs gemensamt. Elever behöver ideér och inspel från varandra, samtidigt som de får argumentera för sina föredragna lösningar.
Processorienterad inlärning
Det är nyttigt för elever att jobba processorienterat och därför bör läraren anpassa sin undervisning till att använda metoder och verktyg som framhäver process. Till exempel blir det mindre relevant att stå framför tavlan och föreläsa, säger Dag-Rune
Här kan användning av vertikala tavlor (Peter Liljedahl) vara till stor hjälp. Så får du som lärare möjlighet att uppleva och se elevernas lärande, berättar han. Vidare berättar han att han ofta startar matematiklektionen vid tavlan med en kort introduktion som förklarar teorigrundlaget, före han snabbt sätter igång eleverna med en problemställning som ska utforskas. När eleverna sen jobbar med vertikala tavlor, går han runt i klassrummet och hör diskussioner, kollar vad eleverna skriver och ser vad de förstår – samtidigt som han också fångar upp eventuella missförstånd.
Processorienterad inlärning betyder också att läraren måste sätta sig in i och lista ut hur man driver en processvärdering. Historiskt är lärarna vana vid att värdera summativt, men här måste de använda andra hjälpmedel för att fånga upp elevernas framgång, enligt Dag-Rune. Det handlar om att hitta och skapa ett bra verktyg för att dokumentera under vägen:
– Dokumentation är viktig. Det gör det enkelt för mig att hålla koll på progression och framgång, säger Dag-Rune.
Till slut tar han upp betydelsen av variation i sin undervisning. Han nämner till exempel att origami introducerar likhet när eleverna utforskar geometri. Det gör det också enkelt att konkretisera matematiska begrep som kvadrat, rektangel, tregörning eller parallellogram. Han är också glad för att problemlösning äntligen ligger överst bland kärnelementerna:
– Jag tror det är det som ska till för att eleverna ska kunna utveckla sin nyfikenhet. Förstår att saker och ting hänger samman och att matematik är ett väldigt spännande ämne!, avslutar han med.
